Miljšrapport 12/2006

EU mŒste satsa pŒ oberoende forskning om de globala miljšhoten

 

Utan vŠldiga insatser av naturvetenskapliga forskare skulle vi Šn i dag vara ovetande om vŠxthushotet mot vŒr planet. …kade kunskaper inom bland annat geovetenskap och miljš- och energiteknik Šr nšdvŠndiga och mŒste ha hšgsta prioritet. Men klimatfrŒgan vŠcker ocksŒ samhŠllsvetenskapliga problem, som hittills har bearbetats i liten utstrŠckning. Varje koldioxidutslŠpp bidrar till den globala uppvŠrmningen men pŒverkar den lokala miljšn bara minimalt. Uppgiften Šr att fŒ varje liten del av vŠrlden att minska utslŠppen utan incitament i form av en lokal miljšfšrbŠttring och utan synliga effekter pŒ kort sikt. Det skapar en beslutssituation som mŠnskligheten aldrig tidigare har stŒtt infšr. Den krŠver antagligen en organisering av det internationella samfundet efter nya linjer, en radikalt škad ekonomisk omfšrdelning pŒ global nivŒ och en informationsspridning i megaformat. 

    Regeringar och existerande internationella organisationer har det omedelbara ansvaret fšr klimatpolitiken, men man kan inte vŠnta sig att de ska kunna objektivt analysera behovet av stora fšrŠndringar i myndighets- och maktstrukturer. Starka institutioner inser sŠllan sina egna brister. DŠrfšr behšver vi en garanterat oberoende forskning, som kan ge en realistisk bild av de politiska, konstitutionella och ekonomiska problem som mŒste lšsas och undersška mšjliga strategier.

    I Sverige Šr forskningen inom detta omrŒde minimal. I USA finns PEW Center on Global Climate Change, i Kanada International Institute for Sustainable Development (med viss svensk finansiering), i …sterrike International Institute for Applied  Systems Analysis (med svenskt medlemskap). Forskare pŒ olika hŒll studerar sŒrbarhet och samhŠllseffekter av global uppvŠrmning, marknadsmekanismer, samarbetsprocessen utifrŒn Kyotoprotokollet med mera. Som vanligt Šr Amerika i frŠmsta ledet som forskarnation. Den samhŠllsvetenskapliga forskningen om klimatproblemet Šr ŠndŒ i sin linda.  

    MŒnga var skeptiska nŠr freds- och konfliktforskningen var ny pŒ femtio- och sextiotalen. I dag Šr den sjŠlvklar vid universiteten och dess betydelse allmŠnt erkŠnd. KlimatfrŒgan pŒminner delvis om fredsfrŒgan (exempelvis kŠrnvapenspridningen, som var ett av motiven till fredsforskningen). Det politiska problemet Šr bara mycket svŒrare, dŠrfšr att frŒgan griper rakt in i de flesta mŠnniskors vardag och ekonomi.

    En del experter menar att vŠrlden nŠrmar sig en punkt dŒ det Šr fšr sent att hejda jordens temperaturhšjning. Det Šr naturligt och berŠttigat att vara otŒlig, att krŠva snabba och radikala beslut med hšgt satta mŒl. Forskning fŒr inte fšrsena beslut som Šr tillrŠckligt underbyggda redan, men det Šr uppenbart att svŒrigheter som har sin grund i politiska strukturer, balansen mellan kostnader och fšrdelar i skilda lŠnder, kommersiella intressen, varierande mottaglighet fšr information och opinionsbildning med mera snedvrider och fšrsenar strategiska beslut. Forskning om dessa samhŠllsfšreteelser kan stšdja det politiska handlandet pŒ samma sŠtt som forskning om tredje vŠrlden stšder bistŒndspolitiken eller ekonomisk forskning bidrar till strategin fšr avveckling av handelshinder. Dessa aspekter Šr markant frŒnvarande i det annars starka nyhetsflšdet om hotet mot den globala miljšn. 

    Sverige bšr inom EU fšreslŒ ett europeiskt institut fšr problemorienterad samhŠllsvetenskaplig forskning om de globala miljšhoten. Statsvetare, ekonomer, kulturgeografer, antropologer, folkrŠttsexperter och andra mŒste kopplas in pŒ denna šdesfrŒga. Institutet bšr vara fristŒende, inte ett annex till den naturvetenskapliga klimatforskningen.

Svante Nycander

 

 

tillbaka till arkivet