Infšrd i Lag & Avtal 7 juni 07

 

Svenskt NŠringsliv vill bannlysa stridsŒtgŠrder

Av Svante Nycander

 

Svenska Arbetsgivarefšreningen bildades som en fšrsvarsorganisation mot facket. Allt fšrsvar bygger pŒ en enkel princip: man hŒller ihop, en fšr alla, alla fšr en. Ett angrepp pŒ ett eller nŒgra fšretag Šr ett angrepp pŒ hela arbetsgivarkollektivet och besvaras som ett sŒdant. DŠrfšr genomdrev SAF rŠtten till sympatiŒtgŠrder. Det logiska resultatet var att fšrhandlingarna sŒ smŒningom samordnades. Inget LO-fšrbund fick ett nytt avtal fšrrŠn alla tvistefrŒgor, generella eller yrkesspecifika, inom SAF-LO-omrŒdet hade lšsts. 

   I slutet av en avtalsršrelse stod ÓalltÓ pŒ spel. Utan en uppgšrelse hotade en storkonflikt, som var lika skrŠmmande fšr bŒda parter. Den press SAF och LO tillsammans lade pŒ fšrbunden innebar en mobilisering av breda allmŠnintressen mot sŠrintressena. LO-medlemmarna ville inte riskera jobb och reallšner genom en konflikt orsakad av transportarbetarnas eller elektrikernas specialkrav, lika litet som nŠringslivet ville utstŒ en storkonflikt dŠrfšr att en krympande textilindustri inte orkade med generella lšnelyft.

    Fšrhandlingarna mellan SAF och LO upphšrde pŒ grund av den allmŠnna urspŒringen under 1970- och 80-talen. SkŠlen Šr vŠlkŠnda och respektabla, men behovet av samordning av lšneršrelserna har inte blivit mindre. Svenskt NŠringsliv och LO fšrsšker var pŒ sin kant hŒlla ihop de egna styrkorna, men det fungerar dŒligt, eftersom man tagit bort den mekanism som betvingar sŠrintressena.

    Som ersŠttning begŠr Svenskt NŠringsliv statsmaktens hjŠlp. I rapporten Den svenska modellen har kantrat fšreslŒr man sju olika begrŠnsningar av rŠtten till stridsŒtgŠrder: 1. En regel om proportionalitet, som sŠger att en stridsŒtgŠrd mŒste stŒ i proportion till dess effekter fšr motparten och tredje man. 2. Fšrbud mot sympatiŒtgŠrder. 3. Mšjlighet till tvŒngsskiljedom. 4. …kade befogenheter fšr medlare att skjuta upp eller stŠlla in stridsŒtgŠrder. 5. Fšrbud mot samhŠllsfarliga konflikter. 6. Fšrbud fšr organisation som saknar kollektivavtal att gŒ till strid inom omrŒden dŠr det finns kollektivavtal. 7. Fšrbud mot stridsŒtgŠrder vid fšretag dŠr facket saknar medlemmar.

    HŠr kan man inte lŠngre tala om strejkrŠtt, ett strejkvarsel blir endast en ansškan att pršvas restriktivt av myndigheterna. Svenskt NŠringsliv skriver: ÓI en vŠl fungerande marknadsekonomi kommer inte avtal till stŒnd om inte bŒda parter anser sig vinna pŒ det. Den ena parten skall inte kunna anvŠnda tvŒngsŒtgŠrder fšr att tvinga den andra parten att sluta avtal.Ó Kort sagt, man vill bannlysa stridsŒtgŠrder.

    Det kollektiva systemet Šr en helhet vars komponenter hŠnger logiskt och funktionellt ihop. Man kan inte bryta loss en viktig bit och tro att allt det som Šven de mest kritiska betraktar som positivt ska bestŒ. UtlŠndska samhŠllsforskare brukar imponeras av den svenska fšrhandlingskulturen, sŠrskilt den lokala. I lŠnder med svag facklig nŠrvaro pŒ arbetsplatserna, som England, Tyskland och Amerika, gŒr Œrligen hundratusentals tvister till juridisk pršvning i skiljenŠmnder, Employment Tribunals eller liknande. I Sverige hanterar Arbetsdomstolen bara nŒgra hundra fall om Œret, švriga tvister lšses genom fšrhandlingar under fredsplikt, till gagn fšr samarbete och trivsel i fšretagen. Den modellen skulle inte bestŒ om facket inte kunde utšva kŠnnbara pŒtryckningar i centrala fšrhandlingar i avtalsfrŒgor. De vardagliga tvisterna skulle fšrgiftas av det ofšrlšsta missnšjet i švergripande frŒgor.      

    Ett fšrbud mot stridsŒtgŠrder vid fšretag dŠr facket saknar medlemmar skulle skada fšreningsrŠtten. Facket sŠger till arbetsgivaren: nu har vi en medlem hos er, dŠrfšr begŠr vi kollektivavtal. Arbetsgivaren svarar: ni har visst ingen medlem hŠr, jag kŠnner mina anstŠllda! RŠtten att gŒ till strid hŠnger dŒ pŒ en bevisfrŒga, medlemmen tvingas ge sig till kŠnna. Han eller hon riskerar att pŒ arbetsplatsen fŒ skulden fšr att fšretaget sŠtts i blockad. Hur mycket Šr fšreningsrŠtten vŠrd dŒ? Facket Šr inte i fšrsta hand till fšr mŠnniskor med extra stort civilkurage.

    Med vilka sanktioner ska arbetsfreden skyddas, nŠr den inte lŠngre vilar pŒ Œtaganden i kollektivavtal utan Šr fšreskriven i en lag eller ett myndighetsbeslut? I den socialdemokratiska regeringens fšrslag till stopplag 1990 var strejkfšrbudet sanktionerat med bšter pŒ 5 000 kr per strejkande. Skulle det rŠcka, nŠr facket befrias frŒn skyldigheten att verka fšr ŒtergŒng i arbetet?    

    MŒnga talar fšr en medelvŠg, en lag som banar vŠg fšr en mer marknadsstyrd lšnebildning, mindre facklig kontroll, fler restriktioner mot stridsŒtgŠrder, mer individuella avtal, samtidigt som den bevarar det vŠsentliga i det kollektiva systemet Ð inga šverdrifter Œt nŒgot hŒll! Tanken tilltalar den som saknar en egen uppfattning, men den Šr en illusion. Genom att lagstifta till den ena sidans fšrdel blir staten en maktfaktor i spelet mellan parterna. Fšrhandlingssystemet fšrlorar sin autonomi. Att politisering av spelreglerna fšrgiftar relationerna och underminerar det kollektiva systemets fšrmŒga till sjŠlvreformering var en otvetydig lŠrdom av det galna kvartsseklet 1970-95.

Svante Nycander

 

 

tillbaka till arkivet