25/8 2002; USA behöver starka fackföreningar; Svenska Dagbladet; Internationellt

 

USA behöver starka fackföreningar

 

Olle Wästberg har sett att amerikanskt arbetsliv inte är så effektivt som många tror (Brännpunkt 19/8). Anställda har ofta låg motivation, företagen är hierarkiska, få medarbetare vågar ta egna initiativ, ifrågasätta en order eller påtala missförhållanden. ”Hotet om avsked för den som sticker upp är en realitet.” Wästberg befarar att ett minskat anställningsskydd i Sverige skulle göra svenska företag mer lika de amerikanska.

     Men problemet i Amerika gäller inte i första hand anställningsskyddet. Rätten att avskeda är, rent juridiskt, kringskuren av lagar och rättspraxis. Anställda får inte avskedas för att de protesterar mot missförhållanden och olagligheter. De många diskrimineringsförbuden kan göra det till ett vågspel att avskeda.

   Felet är att föreningsrätten är så dåligt skyddad. Åtta anställda av tio anser att de riskerar att förlora arbetet om de går med i en fackförening, och forskning har visat att deras oro är befogad; varje år avskedas tiotusentals på grund av facklig aktivitet. Arbetsledare och andra som anses förbundna med arbetsgivaren saknar fackliga rättigheter och kan inte vägra utföra blockerat arbete vid en strejk. Sympatiåtgärder är förbjudna. Bara var tionde anställd i näringslivet är organiserad.

    Ras- eller könsdiskriminering kan leda till skadestånd på miljontals dollar. Att avskeda en facklig aktivist är däremot billigt. Den avskedade får den lön han skulle ha fått om han varit kvar minus vad han tjänat på annat arbete under tiden.

   Rättssystemet är partiskt. Mot en otillåten strejk ingriper domstol direkt, och den som inte lyder domstolen kan straffas för domstolsförakt. Att beivra en arbetsgivares brott mot föreningsrätten kräver en långdragen rättsprocedur. Den antifackliga tendensen i amerikansk arbetsrätt går långt tillbaka och är främst en produkt av konservativa domares tolkning av ”common law” och deras rätt att underkänna lagar. 

    Utan fackligt stöd har de anställda svårt att hävda sin rätt. Hur styrker en lågavlönad svart kvinna att hon diskriminerats? Frånvaron av en motvikt på arbetsplatsen är det verkliga problemet i amerikanska företag.

     I Sverige etablerades både föreningsrätten och anställningsskyddet genom kollektivavtal.  LO avstyrkte under femtio- och sextiotalen folkpartimotioner om en lag om anställningsskydd, man ville fortsätta att hantera frågan mellan parterna – individens rätt  skyddades bäst genom att den förankrades även hos arbetsgivarna. Så resonerade LO ännu 1971, långt efter att regeringen gett Åmanutredningen direktiv att föreslå en lag.

    Jag har skrivit om detta i ”Kriget mot fackföreningarna – en studie av den amerikanska modellen” (1998) och ”Makten över arbetsmarknaden. Ett perspektiv på Sveriges 1900-tal” (2002), båda på SNS Förlag.