Lag &Avtal 16/6 2005

Tre fšrslag som vŠrnar den svenska modellen

 

Hur fšrenar Sverige bŠst den fria tjŠnstehandeln inom EU med ett starkt och autonomt kollektivavtalssystem? HŠr rŒder samma šnsketŠnkande och brist pŒ realism som i det svenska agerandet i alkoholfrŒgan, samma naiva tro att just vŒra regelverk och instutioner Šr oantastliga.

    FrŒgan huruvida avtalskraven och stridsŒtgŠrderna i Vaxholm var tillŒtna enligt gemenskapsrŠtten ska sŒ smŒningom avgšras av EG-domstolen. Arbetsdomstolen har funnit att Byggnads stridsŒtgŠrder syftade till att undanršja och ersŠtta ett lettiskt kollektivavtal, som fšretaget var bundet av. StridsŒtgŠrdernas legalitet hŠnger dŠrmed pŒ att lex Britannia Šr fšrenlig med EG-rŠtten, vilket blir en av de frŒgor EG-domstolen ska pršva. (Lex Britannia Šr ett tillŠgg till MBL, som tillŒter stridsŒtgŠrder fšr att undanršja utlŠndska kollektivavtal.)

     Fšrsvaret fšr lex Britannia frŒn EG-synpunkt bygger i huvudsak pŒ Sven-Hugo Rymans utredning 1994, som utmynnade i att lagen troligen Šr fšrenlig med Sveriges internationella Œtaganden. Motiveringen var dŒ frŠmst att lagen syftar till att fšrhindra social dumpning, vilket Šr ett intresse som EG-rŠtten accepterar. Men Ryman betonade att lex Britannia i praktiken innefattar en rŠttslig sŠrbehandling av utlŠndska fšretag.

    NŒgra Œr efter Rymans rapport kom utstationeringsdirektivet, som anvisar de metoder medlemslŠnderna fŒr (eller bšr) anvŠnda mot social dumpning. Bland dessa finns den metod lex Britannia bygger pŒ inte med. DŠrmed har det blivit svŒrare att hŠvda att Sverige behšver denna speciella lag som skydd mot dumpning. Utstationeringsdirektivet talar om en kŠrna av tvingande regler fšr minimiskydd av arbetstagare. I frŒga om lšn syftar direktivet endast till att garantera en minimilšn. StridsŒtgŠrderna i Vaxholm syftade till genomsnittslšn.

     Att lex Britannia i sig diskriminerar utlŠndska fšretag gŒr inte fšrneka. Fšrbudet mot sŒdan diskriminering Šr en hšrnpelare i Romfšrdraget och den inre marknaden.

     I motsats till Sverige har Norge frŒn bšrjan anpassat sig till utstationeringsdirektivet. DŠr finns en tariffnŠmnd, som i ett fall har pršvat om ett utstationerat fšretag uppfyller kravet pŒ minimilšn. Norska LO menade att minimilšn skulle tolkas som genomsnittslšn men fick inte gehšr fšr detta. Norge har alltsŒ accepterat att det rŠcker med minimilšn.

    Lex Britannia Šr ett halmstrŒ, ungefŠr som den blŒgula eviga vetorŠtten mot Šndringar av  infšrselreglerna om alkohol. Vad hŠnder om domstolen i Luxemburg gŒr Sverige emot?  LO  hotar att krŠva att Sverige i sŒ fall ska lŠmna EU, och regeringen kommer att anklaga Svenskt NŠringsliv fšr att rasera kollektivavtalssystemet genom sitt stšd till det lettiska fšretaget. I handling kommer man fšrmodligen att gšra som norrmŠnnen, det vill sŠga infšra en mekanism varigenom staten genomdriver svenska kollektivavtalslšner i utlŠndska fšretag. Propositionen om hur utstationeringsdirektivet ska implementeras tyder pŒ att det i sŒ fall blir en lag om allmŠngiltigfšrklaring av kollektivavtal Ð den fria arbetsmarknadens dšdgrŠvarmodell. Statligt garanterade lšner Šr motsatsen till ett autonomt avtalssystem. En stor del av motivet fšr facklig organisering fšrsvinner.

    Det mŒste finnas en bŠttre metod. Skyddet mot lšnedumpning, enligt gemensamma europeiska normer, bšr i Sverige upprŠtthŒllas med fackliga medel, inte med lagstiftning.

    Jag fšreslŒr fšljande fšr att stŠrka vŒr position gent emot EU och samtidigt vŠrna det centrala i vŒr fšrhandlingsmodell:

    1. Sverige upphŠver bŒde lex Britannia och den rŠttsregel som lex Britannia Šr ett undantag frŒn. (Regeln Šr den tolkning av rŠttslŠget som gjordes i Britanniadomen, inte en lagparagraf.) Vi ŒtergŒr till vad som ansŒgs gŠlla fšre 1989. Den legala diskrimineringen av utlŠndska fšretag upphšr.

    2. Fackfšreningsršrelsen fšrbinder sig, till exempel i avtal med Svenskt NŠringsliv, att inte gŒ till strid mot utlŠndska fšretag med krav som gŒr utšver utstationeringsdirektivet, det vill sŠga utšver krav pŒ minimivillkor pŒ anstŠllningsfšrhŒllandenas kŠrnomrŒde (dit stora delar av byggnadsavtalet pŒ 170 sidor inte kan rŠknas).

    3. Sverige ansluter sig till det centrala i EU-kommissionens fšrslag till tjŠnstedirektiv, det vill sŠga ursprungslandsprincipen.

    Det blir ingenting av med den fria tjŠnstehandeln i Europa om varje land tillŒts hŒlla sig med egna regler och byrŒkratiska procedurer fšr utlŠndska tjŠnstefšretag. TjŠnsterna Šr 70 procent av Europas BNP, men handeln med tjŠnster Šr bara en brŒkdel av varuhandeln. Den svenska regeringen har inte sagt vare sig ja eller nej till huvudprincipen i fšrslaget. Statsministern har talat om Ódet elŠndiga tjŠnstedirektivetÓ. Det Šr en attityd som skadar Sverige. Tvekan infšr den fria tjŠnstehandeln i kombination med lex Britannia och regeringens stšd fšr Byggnads agerande i Vaxholm vittnar om naken protektionism. Om mŒlet Šr att vŠrna den fria avtalsmodellen, gšr Sverige allt fel.

    Fšr flertalet fackfšrbund Šr det inget bekymmer om skyddet mot social dumpning stannar vid minimivillkor. Avtalssystemets autonomi bšr inte Šventyras bara fšr att Byggnads ska kunna upprŠtthŒlla en extremt lŒngtgŒende, komplicerad och dyrbar kontroll, som vore otŠnkbar i en effektivt konkurrensutsatt nŠring.

SVANTE NYCANDER

 

 

tillbaka till arkivet