Fšr OBS Kulturradion

Svante Nycander

Recension av ÓDemokratisk ekonomiÓ, tidskriften Fronesis nr 1, 1998

 

Ordet fronesis har jag aldrig hšrt fšrut. Aristoteles sŠgs ha anvŠnt det fšr att beteckna   praktiskt fšrnuft eller praktisk kunskap. Nu har Socialdemokratiska studentfšrbundet tillsammans med LO startat en ny tidskrift som heter Fronesis. Det fšrsta numret har temat Ódemokratisk ekonomiÓ.

    €mnet Šr absolut rŠtt. En ny generation, som inte var med i lšntagarfondsdebatten, kan stŠlla dom grundlŠggande frŒgorna pŒ nytt, obundna av dom missfšrstŒnd och dogmer som pŒ 70-talet ledde in i en ŒtervŠndsgrŠnd. Det finns ocksŒ sedan lŠnge ett fšrrŒd av idŽer om hur man skulle kunna jŠmna ut fšrdelningen av Šgande och Šgarinflytande i nŠringslivet. Den s k Waldenstršmgruppen fšreslog 1976 ett sparlšnesystem baserat pŒ kollektivavtal. PŒ uppdrag av regeringen Palme fšreslog Erik sbrink 1983 en form av aktiesparande i facklig regi. BŒda fšrslagen avvisades av LO. Ingenting tillŠts konkurrera med lšntagarfonderna. NŠr fondprojektet visade sig feltŠnkt, hade bordet rensats ocksŒ frŒn alla andra idŽer om demokratisering av Šgandet.

   Fronesis redaktšrer Šr emellertid inga fšrnyare. Dom hŠmtar sin inspiration frŒn Karl Marx och den radikala kollektivismen i arbetarršrelsens tradition. Flertalet artiklar i tidskriften Šr gamla texter av vŠlkŠnda tŠnkare, till exempel den italienske kommunisten Antonio Gramsci och den sŒ kallade gillessocialismens stšrsta namn George Douglas Howard Cole, som inspirerade Ernst Wigforss. Engelsmannen Richard Minns har studerat dom svenska lŠntagarfonderna, och hans uppsats utmynnar i en dršm om vad han sjŠlv kallar en brittisk Meidner-plan.

    NŒgra av texterna tillhšr en sluten marxistisk idŽvŠrld, som saknar kontakt med praktisk erfarenhet och common sense. Dom Šr skolastiska, dimmiga och sŒ tomma pŒ information att lŠsaren tycker sig duka under av syrebrist. Deras underfšrstŒdda budskap Šr att vi inte ska fundera šver vad marxismen leder till i praktisk politik.  

    En av uppsatserna, skriven 1985, polemiserar mot teser som varit omhuldade inom marxismen. Efter ett vindlande resonemang kommer fšrfattarna fram till nŒgot som fšr varje icke-marxist framstŒr som trivialt och helt sjŠlvklart. Dom menar att man inte pŒ rent logisk vŠg kan styrka att arbetarklassen har ett grundlŠggande intresse av en švergŒng till socialism. Vilka behšver švertygas om det 1999?

     Rudolf Meidners fondfšrslag 1975, som LO i allt vŠsentligt anslšt sig till, var den stšrsta socialiseringsplan som lagts fram i Sverige. Det var ett fackfšreningsprojekt, som det socialdemokratiska partiet aldrig helhjŠrtat trodde pŒ.

     FrŒn Meidners lšntagarfonder gŒr det en tydlig linje bakŒt till Ernst Wigforss idŽer omkring 1920 om industriell demokrati. Fronesis innehŒller ett tal av Wigforss vid partikongressen 1920 och en uppsats om honom av statsvetaren Gunnar Hansson. Wigforss sŒg fackfšreningsršrelsen som bŠraren av framtidens socialism. Han tŠnkte sig att arbetarna steg fšr steg skulle šverta arbetsgivarnas uppgifter och pŒ den vŠgen sŒ smŒningom bli herrar šver ekonomin. Det var enligt Gunnar Hansson den fackliga delen av arbetarršrelsen som intresserade Wigforss. Det var dŠr ršrelsens styrka och utvecklingsmšjligheter fanns. Wigforss skrev 1919: ÓSŒlunda organiseras ett socialistiskt samhŠlle genom fackfšreningarna Ð ej uppifrŒn genom staten.Ó Wigforss tvivlade pŒ det socialdemokratiska partiets vilja och fšrmŒga att bidra till ekonomins omvandling. Kampen pŒ arbetsmarknaden var avgšrande.

     Socialismen skulle alltsŒ infšras med strejkrŠtten snarare Šn med ršstrŠtten. Det var i princip ovidkommande om folkmajoriteten verkligen šnskade en švergŒng till socialism.

     Det har visat sig att Wigforss hade rŠtt. Engagemanget fšr socialism Šr starkare inom fackfšreningsršrelsen Šn i det socialdemokratiska partiet. Till skillnad frŒn partiet har LO aldrig švergett tron att ekonomisk demokrati fšrutsŠtter kollektivt Šgande. Detta bakŒtblickande fackliga tŠnkande prŠglar tidskriften Fronesis, som kommer att lŠsas med stšrre gillande i vŠnsterpartiet Šn bland socialdemokrater. Om utgivarna hade velat fšra en šppen och sanningssškande diskussion om ekonomisk demokrati, borde dom ha sškt en finansiŠr som inte Šr sŒ full av fšrutfattade meningar som LO.  

tillbaka till arkivet