SŠndaren nr 24/2009, julnummer

 

Liberalism och frikyrka formades i hop

 

NŠra 700 engelska prŠster och pastorer deltog i ett fyra dagar lŒngt opinionsmšte mot den engelska livsmedelstullen pŒ 1840-talet. De flesta var nonkonformister, alltsŒ frikyrkliga. Frihandel var en samhŠllelig moralfrŒga. William Gladstone, som ledde det liberala partiet under dess storhetstid, ansŒg att nonkonformisterna var partiets ryggrad.

    Banden mellan liberalism och frikyrklighet har varit starka in i vŒr tid, inte minst i Sverige. Att den liberala politiken formades i samspel med en ideell folkršrelse gjorde den mer socialt medveten. Sett i ett lŒngt perspektiv var det emellertid en ganska omaka allians.

    Befrielsen frŒn kyrkligt tankemonopol var det fšrsta liberala genombrottet. Den gjorde det mšjligt att utforska jorden och kosmos och sŒ smŒningom mŠnniskan och samhŠllet utan krav att slutsatserna ska vara fšrenliga med bibliska utsagor. Sekularism var en fšrutsŠttning fšr ett modernare politiskt tŠnkande.

   Att fšrnuftsargument, inte trosuppfattningar, fŠller utslaget i samhŠllsfrŒgor har aldrig accepterats av pŒvekyrkan. Det har varit lŒngt ifrŒn sjŠlvklart bland protestanter, ŠndŒ kan man hŠvda att en liberal samhŠllsmodell blev mšjlig endast tack vare reformationen.

 

Luther/Calvin

Politiska omstŠndigheter gjorde att Luthers lŠra blev en statsreligion och en fšrkvŠvande ortodoxi i de lŠnder dŠr den fick fŠste, medan kalvinismen pŒ de flesta hŒll blev en minoritetsreligion, ofta fšrfšljd och diskriminerad, kŠmpande fšr sin šverlevnad, misstrogen mot den vŠrldsliga makten. Luther ansŒg att kungar ӊr biskopar av nšdvŠndighetÓ. Calvin godtog inte att en vŠrldslig furste skulle vara kyrkans šverhuvud. Hans tes att lydnad mot mŠnniskor inte fŒr gŒ fšre lydnad mot Gud tolkades av hans efterfšljare som ett ja till šppet motstŒnd mot en fšrtryckande regering. Man kan tŠnka pŒ franska hugenotter och engelska puritaner.

    HŠr fanns ett fšreningsband med den tidiga liberalismen, som grundades av John Locke pŒ 1600-talet. Det centrala var en lŠra om rŠttigheter. Enligt the law of nature har mŠnniskan i naturtillstŒndet vissa grundlŠggande rŠttigheter, som hon fšr med sig in i samhŠllet genom samhŠllsfšrdraget. Statens uppgift Šr att skydda dessa rŠttigheter. Om de styrande bryter sin del av fšrdraget, ŒterfŒr mŠnniskorna den rŠtt de hade i naturtillstŒndet att fšrsvara sig sjŠlva och sin egendom. De har rŠtt att dšda en tyrannisk hŠrskare, som man dšdar ett farligt vilddjur, ansŒg Locke.

    Hans teori var i princip sekulŠr, den var ocksŒ amoralisk genom att den utgick frŒn att varje mŠnniska Šr en obotlig egoist utan andra motiv Šn egen lycka. Men han lade ut en slšja av fromma ord och bibelcitat, framstŠllde rŠttighetsteorin som renlŠrigt kristen.  

 

Religišs tolerans

Locke hŠvdade att religionskrigen berodde pŒ att myndigheterna undertryckte avvikande trosuppfattningar med vŒld, inte pŒ motsŠttningar mellan kyrkor och sekter. Religišs tolerans fšljer enligt honom bŒde av fšrnuftet och av Jesu lŠra, och han ville skilja den vŠrldsliga makten frŒn all befattning med religionsfrŒgor. Lockes tolerans omfattade judar och muslimer, dŠremot inte katoliker, som lovat trohet mot en frŠmmande furste, alltsŒ pŒven.

     Locke blev Amerikas nationalfilosof, beundrad inte minst som bibeltolkare. En undersškning av predikningar i New England under 1700-talet har visat att hans inflytande var ӚvervŠldigandeÓ. €ven kristna, bland dem mŒnga puritaner och presbyterianer, hade en stark fšrnuftstro under upplysningstiden. Bibeln borde tolkas i fšrnuftets ljus.

    Upplysningstidens rŠttighetsliberalism var intellektuellt kylig, hŒrdkokt, ofta šppet religionsfientlig. Dess mŠnniskosyn var mekanistisk och deterministisk, utgick frŒn att individen och samhŠllet Šr underkastade obšnhšrliga naturlagar. Moralteorin handlade om det vŠlfšrstŒdda egenintresset. SamhŠllet mŒste arrangeras sŒ att mŠnniskors sjŠlviskhet, Šrelystnad och materialism blir drivkrafter fšr gemensam lycka. MaktbegŠret mŒste tŠmjas genom vikter och motvikter.

    Att 1800-talets liberalism blev annorlunda fšrklaras delvis av Immanuel Kants inflytande. Han postulerade att mŠnniskan har en fri vilja, att hon fšrmŒr lyda fšrnuftet och sedelagen och inte som djuren blint lyder naturens befallningar (de fysiska begŠren, flockens beteende). Genom att hŠrleda sedelagen frŒn det sekulŠra fšrnuftet utmanade han det traditionella kyrkliga monopolet pŒ serišs moralteori. Samtidigt tillfšrde han liberalismen ett ideellt element. Kants frihetsbegrepp hade en vŠsenslikhet med den allvarliga livssynen inom de fria samfunden. Det har kallats filosofins stšrsta bidrag till liberalismens idŽutveckling.

 

Kampen mot slavhandel

    Den engelska abolitionismen, kampen mot slavhandel och slaveri, pŒgick frŒn 1770-talet till 1830-talet. Det var fšrsta gŒngen en bred folklig reformršrelse lyckades besegra vŠletablerade politiska och ekonomiska maktintressen. EldsjŠlen var Thomas Clarkson, en anglikansk teolog. Talesman i parlamentet var den evangeliskt troende William Wilberforce, och bland de tongivande fanns metodisternas fšrgrundsman John Wesley, genom predikningar och skriften Thoughts on Slavery 1784. SŠrskilt kvŠkarna var aktiva abolitionister. Inom sekterna fanns de som bŠst fšrstod att bygga frivilliga nŠtverk.

     PŒ samma sida stod Ófilosofiska radikalerÓ och anhŠngare till den vŠnsterliberale Thomas Paine, fšrfattare till Rights of Man. De politiskt medvetna arbetarna i London Corresponding Society anslšt sig pŒ 1790-talet ÓpŒ den breda grundvalen av mŠnskliga rŠttigheterÓ. Kristen barmhŠrtighet och lockiansk rŠttighetsfilosofi gick nŠstan inte att skilja Œt.

    Abolitionismen blev fšrebilden fšr andra opinionsršrelser med liberala fšrtecken: kampen fšr en parlamentsreform, fšr arbetarnas ršstrŠtt (ÓkartismenÓ), mot livsmedelstullen, fšr kvinnors rŠttigheter. NŠr ideella folkršrelser vŠxte fram i Sverige under engelskt och amerikanskt inflytande fick vi en liknande allians mellan frikyrkofolk, nykterister (ofta med puritanskt pŒbrŒ) och liberaler i kamp fšr religionsfrihet, mštesfrihet och rusdrycksfšrbud.

Svante Nycander