LO Tidningen 36/2008

Inga skl fr facket att kasta yxan i sjn

 

Red. ingress: Vaxholmsmodellen tillhr det frflutna, men facket kan nd uppn sina centrala ml, skriver Svante Nycander i en replik till Hans Tilly och Clas Linder.

Dumpingskyddet mot utstationerade fretag r satt ur kraft, tiden gr och ett nytt status quo hller p att etableras. r det rtt lge att gra Lissabonfrdraget till en huvudfrga? r det ett lntagarintresse att diskutera dumpingskyddet som om det gllde tidlsa, orubbliga principer snarare n ett praktiskt problem? Svenska fretag har anledning att verka fr kostnadsneutralitet p arbetsmarknaden, partsfretrdarna har uppenbart gemensamma intressen och borde kunna hitta varandra, som i Danmark.

    Det r ofruktbart att beropa pstdda garantier fr de fackliga rttigheterna, svart p vitt, under frhandlingarna om medlemskap 1993. (Hans Tilly och Clas Linder, LO-tidningen 24/10.) Frgan avgjordes i EES-avtalet 1992. Norge r inte medlem av EU men r som deltagare i EES lika bundet som Sverige av den inre marknadens regelverk och drmed av Lavaldomen. Att Sverige skulle vara med i EES hade socialdemokraterna och de borgerliga gemensamt verkat fr sedan 1984, och beslutet fattades av riksdagen enligt den representativa demokratins vanliga regler. Vad som garanterades infr folkomrstningen om medlemskap 1994 saknar relevans.

    Trots Lavaldomen har facket en stark position infr kommande beslut. Alla r ense om att srskilda regler mot lnedumpning behvs, samtidigt finns det inget politiskt std fr lagstiftning om lner. ven arbetsgivarna inser rimligen att en lag om minimilner r en skenlsning. Vilken myndighet skulle kontrollera efterlevnaden? Skulle polisen jaga utlndska fretag som lnefuskar? Med vilken prioritet? De enda som har resurser, kompetens och tillrckliga motiv att genomdriva lnevillkor r organisationerna p arbetsmarknaden. Rimligen mste facket terf rtten att g till strid fr sina lnekrav i den mn dessa r frenliga med EG-rtten.

    Vilken restriktion som drmed gller r en juridisk frga, lt vara svrbedmd. Rttslget r som det r och kan inte ndras av svenska lagar eller avtal. Facket mste leva med Lavaldomen till dess EU eventuellt bestmmer ngot annat. Och det r inte ltt att argumentera fr att kollektivavtal alltid ska anses tilltna enligt gemenskapsrtten, vad de n innehller.

    Den inre marknaden och de fyra friheterna innebr ngot mer n frbud mot traditionella grnshinder. Syftet r att eliminera interna nationella regleringar med protektionistisk effekt. Detta tas fr givet nr det gller varor, ett medlemsland fr till exempel inte ha nationella skerhetskrav p bilar. Samma princip gller i frga om tjnster, ven dr mste EU kunna prva om nationella regleringar strider mot den fria rrligheten.

    Sverige hvdar att vrt kollektivavtalssystem r s starkt att det kan anvndas fr att implementera EU-direktiv om till exempel arbetstider; det r allts en form av nationell reglering. P vilken grund kan man d hvda att en facklig reglering till skillnad frn en statlig inte fr prvas av EU mot kravet p fri rrlighet? Har facket strre suvernitet n Sveriges riksdag?

    Fr varje mnad som gr anpassar sig tnkestt och vrderingar p arbetsplatserna till en verklighet utan dumpingskydd, medan fackliga representanter slss mot vderkvarnar. Vaxholmsmodellen tillhr det frflutna, men det r nd fullt mjligt att uppn de mest centrala fackliga mlen.

Svante Nycander

 

tillbaka till arkivet