Acess nr 1/2009, recension

 

Fria sjlar

Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson

Nina Bjrk

Wahlstrm & Widstrand

 

P sista sidan i Nina Bjrks doktorsavhandling tar Victoria Benedictsson livet av sig inte av olycklig krlek till Georg Brandes, inte heller frmst fr att hon var diskriminerad som kvinna utan drfr att hennes tro p liberal individualism hade visat sig ogrundad. Hon hade ansett det mjligt att genom egna anstrngningar uppn idealet om en mnniska som inte lter sig styras av kn eller brd. I sitt arbete som frfattare skulle hon vara fri, inte lta sig hindras av andras uppfattningar. Hon frskte konstruera sitt arbete som ett rum utanfr knsideologin. Detta visade sig omjligt, hon kunde inte skriva sig ut ur en onskad kvinnlighet. Det var en lgn att hennes egen vilja och frmga var det enda avgrande. I ett efterlmnat manus skrev hon: Allting r skam hos en kvinna, ty hon r ingenting fr sig, hon r bara en del av sitt kn. Omgivningens knsideologi fanns ocks inom henne sjlv. Drfr var Brandes omdme att hennes Fru Marianne var en Dame-Roman frintande fr hennes brckliga frfattarjag. 

    Tragedin bottnade i en illusion om individens frmga att gra sig oberoende. En mjlig lsning hade enligt Bjrk varit att ansluta sig till ett kollektiv och agera politiskt tillsammans med andra individuellt maktlsa. Men Benedictsson sg till individen, alltid till individen. Varje tanke p att tillhra ett kollektiv knde hon som ett hot och som en flykt frn frihet och ansvar.

     Bjrk r en metodisk och observant textanalytiker. Genom att begrnsa sig till en eller par tydliga frgor hittar hon strukturer och terkommande teman som en annan lsare missar. Ledmotivet r att mnniskans fds in i totalt fysiskt beroende av andra och utvecklas mentalt och sprkligt som en del av en gemenskap. Hon menar att det liberala idealet en fri och sjlvstndig individ som skapar sig sjlv och sitt eget liv hr ihop med en bild av mnniskan som okroppslig, hjd ver de elementra behoven. Det r ett synstt som passar manssamhllet och motverkar kvinnans emancipation. Bjrk analyserar textstllen hos John Locke, John Stuart Mill och Benedictsson dr mnniskokroppen berrs, eller p ett mrkligt stt frbigs, och gr intressanta fynd. Kroppen beskrivs i dessa texter som ett freml, som ngot man ger, inte som ngot man r. Den kan sljas som sexobjekt eller som arbete i underordning och maktlshet. I Benedictssons roman Pengar finns ingen grns fr penningens makt. Fr penningar fr man allt, allt! Kvinnans kropp existerar i romanen endast som ett konstverk att beundra, eller som en vara att kpa. En mnniskas kropp, sammanfattar Bjrk, har inte med hennes sanna jag att gra.

    Men Fria sjlar r inte bara litteraturvetenskaplig och feministisk, den r ocks filosofisk. Bjrk har en teori om mnniskans natur, hon vill inte bara betona det sjlvklara att individen r beroende av sina likar och fngen i ett nt av pverkningar. Teorin presenteras som allmngiltig, den handlar om bde mn och kvinnor, och den skulle vara lttare att frst rtt om den inte s genomgende i boken fltats samman med feminismen. Alla saknar vi den frihet hon anser vara liberalismens viktigaste ideal.

    Liberalismen r enligt Bjrk en lra som utgr frn att individen bde kan och br existera som en solitr varelse. Liberal individualism innebr att mnniskan betraktas som en rationell aktr med frmga att trffa sjlvstndiga val oavsett sociala och kulturella omstndigheter. Hon hnvisar till den liberala ideologin om att enbart individens egen frmga avgr hennes de.

    Men detta r tolkningar, inte citat frn liberala tnkare. Bjrk lutar sig frmst mot uttalanden av Mill. Det som mest utmrker den moderna tiden, hvdade Mill, r att mnniskor inte lngre fds till sin stllning i livet eller med oupplsliga band fjttras vid den plats dr de fds, utan r fria att anvnda sin begvning och de gynnsamma tillfllen som erbjuds. Mill skrev ocks: Ӆver sig sjlv, ver sin egen kropp och sjl r individen suvern. Det frsta citatet beskriver en faktisk samhllsfrndring, det andra r en politisk norm om individens rtt till en skyddad privat sfr. Mill uttalar sig inte hr om mnniskors frmga att trffa rationella, sjlvstndiga val. Annat han skrivit vittnar om hans lga frvntningar i det avseendet, men han ansg att mnniskan har en potential att utvecklas moraliskt och intellektuellt.

    Mill liknade i On Liberty mnniskan vid ett trd, som mste vxa och utvecklas t alla hll i enlighet med tendensen hos de inre krafter som gr det till ett levande vsen. Det visar, menar Bjrk, att han sg individen som en ensam varelse. [M]nniskan kan bli mnniska ven utan andra mnskliga varelser i sin nrhet, som ett ensamvxande trd. Mill trodde enligt Bjrk att den enskilde p egen hand bde kan och br skapa sitt eget de, och utan den tron faller hela den liberala lran. Mill insg inte att beroende och relation r det specifikt mnskliga. ven detta r en misstolkning. Att Mill betraktade mnniskans vxande som en process i gemenskap med andra finns det mnga belgg fr, bland annat i sjlvbiografin. Han erknde generst hur beroende han sjlv varit fr sin personliga utveckling av andra frfattare och i synnerhet av sin hustru Harriet Taylor.

    Vilken liberal auktoritet har sagt att mnniskan br vara en solitr varelse eller att enbart individens egen frmga avgr hennes de? Att antiliberaler sedan tvhundra r pstr att detta r vad liberalismen str fr betyder inte att det r sant.

     Individualism r en central id inom liberalismen, men den kan tolkas p olika stt, och en del liberaler har talat om individualism som ngot negativt (till exempel Tocqueville och Thomas Hill Green). Motsatsen r kollektivism, dr tillhrigheten till en viss grupp eller gemenskap frpliktar inte bara till yttre lojalitet och lydnad utan ocks till hngivenhet och inre fljsamhet. Kollektivism handlar bde om hur det (normalt) r och hur det br vara. Individen antar gemenskapens vrderingar lika naturligt som dess sprk, de blir en del av identiteten.

    Bjrk gr lngt i riktning mot kollektivism. Hon hvdar att de andra, omgivningen, den allmnt omfattade ideologin, blir en del av jaget. Hon betraktar den ena mnniskan som konstituerande fr den andra och hvdar att vi alla skapas som sexuella subjekt genom pornografin subjekt allts, inte objekt. Alla hennes reflexioner gr ut p att mnniskan styrs utifrn, inte inifrn. Kausallagen hrskar, inte viljan.

    Rousseau skrev i sin ess om ojmlikhetens ursprung: Naturen befaller varje djur, och djuret lyder. Mnniskan knner samma impuls men r fri att underkasta sig eller st emot; och det r framfr allt i medvetandet om denna frihet hennes vsens andlighet visar sig. Den insikten, som brt emot upplysningens mekanistiska, deterministiska mnniskobild, fick Immanuel Kant att hnga Rousseaus portrtt p sin annars kala vgg. Frnuftiga varelsers medvetande om sin frihet att st emot naturens (de fysiska begrens, flockens) befallningar r grunden fr mnniskans ansvar fr eget liv och grningar. Den som vill vara ett skapande subjekt, som Benedictsson, mste tro att en sdan frihet finns.

    Bjrk skriver att Mill liksom Kant ansg att moral stammar ur frnuftiga allmngiltiga resonemang, inte ur konkreta frhllanden och relationer i ett speciellt samhlle. Bda ansg att vissa normer och ideal r universellt giltiga. Bjrk frknippar detta med en syn p individen som icke-frankrad, fritt svvande, rationell och oberoende av yttre omstndigheter. Men vad r alternativet? Att hvda trohet mot gemenskapens etiska normer r relativism. Om normen freskriver diskriminering av kvinnor r det rtt att diskriminera. 

Svante Nycander  

 

  

tillbaka till arkivet