Dagens Nyheter, familjesidan 30/12 2011
Frre DN-journalisten Olle Alsn har avlidit 88 r gammal.
Hans nrmaste r sonen Martin, dottern Camilla och systern Britt med familjer.
Nr Olle Alsn blev ledarskribent i DN 1960 var han redan en
erfaren journalist. Han hade arbetat vid TT, vid Svensk-amerikanska nyhetsbyrn
i New York och vid DNs allmnna redaktion som allmnreporter och politisk
reporter. Han var erbjuden att bli Tage Erlanders pressekreterare.
Nr han vrvades till ledarsidan var just inget knt om var
han stod politiskt, och i viss mening bevarade han denna anonymitet.
Chefredaktren Sven-Erik Larsson beskrev hur Alsn i samtal var avspnd, till
synes halvt frnvarande, medan han bjd p ett flde av precisa iakttagelser
och skarpa reflexioner om hndelser och mnniskor. Han insg att Alsn var ofrutsgbar
men fljde sin intuition.
En av de frsta frgor Alsn frdjupade sig i p ledarsidan var
Sovjets sprngning av domedagsbomber vid Norra ishavet. Med std av forskningen
skrev han om effekterna p miljn. Kritik mot Sovjet var det just ingen som
protesterade emot, men Sverige hade d inte avskrivit tanken p en egen
atombomb, och Amerikas verlgsenhet i frga om strategiska krnvapen sgs som ett
ndvndigt skydd fr vstvrlden. Alsns envisa argumentering var oemotsglig
men nd strande.
Tidigt gav han DN en jmstlldhetsprofil. Han skrev en
minnesvrd ledare om Eva Mobergs korta tid som redaktr fr Hertha: ÓHon
dansade en sommarÓ. Han var med i feministiska Grupp 222, men anslt sig inte
till ngot program; han var till exempel skeptisk mot daghem fr de minsta
barnen. Han skrev om bistndsfrgor och gillade Ulla Lindstrms frisprkighet i
FN om bistnd till familjeplanering, en mtlig frga d.
Alsns texter var fria frn retorik och stora ord, texterna
fick liv av kunskap, allvar och intensitet parade med sprklig fantasi. I frgor han inte slppte taget om kunde
han variera och frnya resonemangen s att de inte kndes som upprepningar. Nr
han frn 1973 skrev om krnkraft var han till en brjan frsiktig, vgde fr
och emot, fr att efter hand bli en lidelsefull motstndare, den mest inflytelserike
i medierna. I den frgan var han i stort och gott sllskap, och till sist
beslt riksdagen att krnkraften skulle avvecklas; folkomrstningen 1980 gllde
tre avvecklingsfrslag, inte ja eller nej till krnkraft. I en annan
stridsfrga, ubtarna, var han en av ngra f som offentligt tvivlade p den
officiella versionen, och han var den som hade strst mjlighet att fra fram
argumenten. Han mtte ovilja och frbittring, men det mesta tyder p att den
sovjetiska intrngningen i Gsefjrden var oavsiktlig och att det saknas
verkliga bevis fr att ngon ubt frn Warszawapakten varit i Horsfjrden. Alsns
analys kunde ha besparat oss pinsamheter.
Han var en stridbar man med ett vekt hjrta, han hade
inlevelse och medknsla. En gemensam vn nmner hans stillsamma hetta. Han
yttrade aldrig ett hrt om ngon, i hans nrhet upplstes aggressioner; hans
tolerans och prestigelshet bidrog stort till vnskap och arbetsgldje bland individualisterna
p redaktionen. Efter ett halvsekel av samarbete och glatt umgnge med denne
fascinerande kollega r saknaden stor.
Svante Nycander